Den svenska guiden i London

I förrgår gjorde jag en efterlängtad utflykt till havet. Eller till engelska kanalen om man ska vara petig. Jag ville undvika rusningstid så startade med ett förmiddagståg från St Pancras till Broadstairs och det funkade fint; nästan tomt i min vagn. Sedan blev det en långpromenad längst kusten till Margate. Varje dag i en hel vecka innan hade det utlovats sol och jag var redigt sugen på ett dopp eller två längst vägen. Dagen innan ändrades prognosen till mestadels mulet - så himla typiskt! Trots att solen till stor del befann sig bakom gråa moln så blev det ändå en trevlig promenad. När jag tänker efter så var det nog till och med bra att det var en lite mulen dag, för det blir ju inte så varmt när man vandrar om inte solen gassar på för fullt. Klarade mig också utan en endaste regndroppe och det var skönt att slippa det iallafall.  

Jag tog som sagt tåget till Broadstairs i Kent, vilket visade sig vara en ganska trevlig liten stad. Promenaden längst kusten skulle enligt google maps vara ca en mil och ta lite drygt två timmar, men då får man allt pinna på lite snabbare än jag gjorde. Milen stämde bra, men det tog mig mer än dubbla tiden; nästan fem timmar! Fast med det sagt så stannade jag ett otal gånger för att fotografera, äta min medhavda matsäck, njuta av utsikten och doppa fötterna i kanalen, och det känns som om 2,5 timmar borde ha varit rimligt utan stopp. Jag hade tänkt bada, men nöjde mig med fotdoppande denna gång, dels på grund av vädret men också på grund av att när solen var framme och jag kände att NU sätter jag på bikinin, så var det vid ett par ställen med väldigt mycket tång liggandes längst strandkanten och lusten att få slajmet på mig var inte så stor precis. Så något bad blev inte av denna gång, men nu vet jag iallafall vilka stränder som är bra för nästa tillfälle! 

 

I början av vandringen gick jag längst strandkanten, men ganska snart fick jag bege mig uppåt genom ett bostadsområde innan jag kunde återvända mot vattnet. Det blev sedan en sträcka uppe på klipporna, sedan en bit innåt land igen, innan jag kunde gå tillbaks ner till stranden. Vid Joss Bay kan man sedan gå längst vattnet i princip ända till Margate, dock inte dygnet runt. Vissa bitar är nämligen inte tillgängliga när det är högvatten, vilket påverkade min rutt. Vid fantastiskt fina Botany Bay gick jag till exempel en ganska lång bit i sanden (benmusklerna fick jobba bra där) fram till en liten udde där det visade sig att det bara gick att gå vid lågvatten. En annan strandbesökare hojtade åt mig att om jag ville gå den vägen skulle jag behöva vänta på ebb i runt 2 timmar, så valde att knata halvvägs tillbaks tills jag hittade en naturlig uppgång uppför både sanddyn och klippor. Måste erkänna att det var lite kämpigt där i uppförsbacken, men envisheten vann över sanden! 

 

 

Väl framme i Margate så finns det också en strand, som ligger mitt i den lilla staden. Eftersom vädret ju inte var det bästa och jag dessutom var där på en tisdag så var det ganska glest längst vattnet. Kan tänka mig att det ser väldigt annorlunda ut på en solig lördag! Annars är Margate en ganska typisk engelsk kuststad. I mitt tycke är många tyvärr ganska trista och slitna, med strandpromenader fyllda av billiga casinon, skräp och lite trashiga turistställen. Så synd egentligen, med det läget de har. Finns dock undantag och tyckte att Broadstairs kändes mycket trevligare, så rekommenderar det framför min slutdestination denna dag. 

 

I stort sett är själva rutten utmärkt med små, blå vägskyltar som visar var the Viking Costal Trail går. Hela slingan är totalt en sträcka på dryga 5 mil som går runt kusten i Kent och sedan som en cirkel inne i landet genom fina små, byar och landsbygd. Den går nästan uteslutande på relativt lugna och till stor del bilfria vägar och man kan med fördel både vandra och cykla sträckan. Kan tänka mig att gå hela sträckan med någon trevlig övernattning längst vägen vid annat tillfälle. Vill du veta mer om själva vikingaleden så klicka HÄR. 

 

Sammanfattningsvis hade jag en fantastiskt fin dag ute i friska luften. Det var helt underbart skönt att komma bort från London och alla människor för en dag efter att ha varit så begränsade i flera månader. Här var det inga problem med social distancing; detta uttryck som blivit så viktigt i dessa coronatider. Valde att åka med ett förmiddagståg från London, vilket dels reducerade priset kraftigt och dels betydde ett ganska tomt tåg i motsats till hur det kan se ut under morgonen. Totalt betalade jag ca £25 för tur- och returbiljetten och trots att jag inte åkte tidigt på morgonen hade jag absolut tillräckligt med tid för både vandringen och en tidig middag i Margate innan jag tog tåget hem vid 6-tiden.