Ut på tur, aldrig sur

Det händer ibland att jag vågar mig på resor utanför M25, motorvägsringen som går runt London och för inte så länge sedan kom jag hem från ett sådant äventyr: i drygt tre veckor i augusti reste jag runt i Skottland, både för jobb och som turist och oj, så mycket jag sett och upplevt!
 
Skottland är otroligt rikt på historia och det finns spår av bosättningar från stenåldern, för nästan 10 000 år sedan. Mycket blod har runnit och det sista fältslaget på brittisk mark utkämpades 1746 på heden vid Culloden nära Inverness. Som historienörd med ett visst specialintresse för den serie revolter som kommit att kallas de jakobitiska upproren var ett besök på slagfältet ett måste. Det blev en flera timmar lång visit med en guidad tur, egen promenad runt och ingående studier av det museum som finns i det ganska nybyggda besökscentret. 
 
Inverness i sig är en trevlig medelstor stad med trevliga pubar och butiker. Förutom att den ligger nära Culloden så är den nästan mer känd för närheten till något annat, nämligen Loch Ness där sjöodjuret Nessie sägs bo. Jag passerade längst sjön vid ett par tillfällen, men såg dessvärre inte till damen i fråga. Vad jag däremot såg var Urquhart Castle, en medeltida befästing som numera är en av Skottlands mest välkända och välbesökta ruiner. Vid nästa Skottlandsresa hoppas jag hinna utforska borgen mer noggrannt. 
 
Annars är ju Edinburgh och Glasgow de städer som har flest antal besökare och dessutom är de största i Skottland. Framförallt blev jag förtjust i Edinburgh, med sin urgamla stadskärna runt the Royal Mile och de eleganta kvarteren i New Town. Ett eget utsiktsberg, två slott och en kunglig yatch finns att besöka, men en av mina höjdpunkter var nog ändå Scottish National Museum. Lagom stora avdelningar med intressanta samlingar och just då en specialutställning om Bonnie Prince Charlie och jakobiterna fångade mig i flera timmar. Ett av de trevligaste museum jag besökt! Eftersom jag var i Edinburgh under augusti så hade jag också förmånen att få se Military Tattoo. Innan var jag lite orolig för att det skulle bli långdraget, men det var helt spektakulärt bra! Staden i sig är vänlig och lätt att lära sig hitta i och jag ser fram emot nästa visit. 
 
En annan höjdare på resan var utflykten till ön Mull i Inre Hebriderna. Hit tar du dig lätt från Oban (som förresten är en fin liten stad med ett utmärkt whiskydestilleri och toppenbra fisk- och skaldjursrestauranger) med färja och sedan går det att åka buss åt valfritt håll. Jag och min turistgrupp besökte charmiga Duart Castle, hem för klanen McLeod och fick en spännande tur i det gamla slottet. Om man har mer tid så kan man korsa ön och fortsätta den Iona, den heliga ön sydväst om Mull, där det finns klosterruiner och annat att besöka. Även Tobermory i norr, med sina färgglada hus är en favorit bland besökare. 
 
Det går inte att åka till Skottland utan att prova whisky. Denna urskottska nationaldryck finns på varje pub, i butiker, på hotell och museum och i fickpluntor, ja överallt. I Edinburgh finns The Scotch Whisky Experience nära Edinburgh Castle och många destillerier har både guidade visningar och provsmakning. Jag besökte Glenturret och deras Famous Grouse Experience, där vi fick en mycket intressant rundtur i lokalerna. Den avslutades med en liten provning, dels av deras egen single malt och dels av Famous Grouse där Glenturret är en av de whiskies som blandas för slutprodukten. Är man riktig konnässör så är ett besök på minst ett destilleri inte bara ett alternativ utan ett måste på resan!
 
Jag hann se och uppleva så mycket under mina veckor i Skottland och ser fram emot nästa resa. Då blir det fler slott (hann med tio stycken denna gång!), mer fantastisk natur, fler spännande muséer, goda matupplevelser - ja, jag åt haggis, bland annat en haggisburgare! - och massor av mer historia!
 
 
Fettes College i Edinburgh var inspirationskälla för JK Rowling
när hon beskrev Hogwarth, trollkarlsskolan som Harry Potter går på. 
 
 
Culloden Moor och ett av de små monument som visar var de olika klanerna stod på slagfältet 1746.
 
 
Åt en trevlig middag, relaxade på spa och sov en natt på Airth Castle nära Falkirk
 
 
Highland Cattle är inte en sån vanlig syn som man kan tro i Skottland
 
 
Edinburgh Castle upplyst i skotska rutor under Military Tattoo.

Prinsessa eller riddare?

Warwick Castle, det ultimata utflyktsmålet för fagra damer och ädla riddare!
En av de bästa dagsutflykter jag gjort gick till denna fantastiska borg. Den har tronat upp sig över den lilla staden i över 1100 år och här har både kungamakare och societeten vistats och bott. Att gå runt här är som en resa genom historien och turen är både levande och spännande.
 
Grunden till slottet lades redan 914 och ni som sett tv-serien The Last Kingdom känner säkert till Ethelfleda, kung Alfreds dotter. Det här var hennes borg och drygt 150 år senare befästes den ytterligare av Vilhelm Erövraren. Resten är som man säger, historia, och inte vilken historia som helst! Den är dessutom fantastiskt bra presenterad i denna välbevarade borg och det kanske inte är så konstigt med tanke på att det är Merlin Entertainment som idag driver den som en turistattraktion. De äger även bland annat Madame Tussauds och även på Warwick Castle hittar du vaxdockor som gör hela upplevelsen realistisk och intressant. 
 
Det finns flera olika delar, alla med sitt tema. Det jag tyckte var bäst var The Royal Party där man får följa en helg av festande år 1898, komplett med vaxdockor som bland annat föreställer Frances Countess of Warwick och hennes gäster - bland annat är Winston Churchill och prinsen av Wales här. Dessutom kan man tjuvlyssna på deras konversationer, vilket gör det ännu mer underhållande. Även delen med Richard Neville, Warwick the Kingmaker, var intressant och väckte min lust för att veta mer om tiden runt Rosornas krig. Att bara promenera runt på muren, upp i tornen och runt slottet skapade en helhetsupplevelse som är svårslagen för en historienörd som mig. Gillar man dessutom att utsättas för skräckblandad förtjusning rekommenderas ett besök på The Castle Dungeons - inget för den harhjärtade precis!
 
 
Warwick Castle har också ganska många evenemang under året, speciellt i samband med att de brittiska barnen har skollov. Under sommaren brukar det till exempel bjudas på ett fartfyllt tornerspel. Kolla hemsidan och pricka in ett datum för att se riddare till häst. Förutom de större eventen pågår nästan alltid något intressant, som till exempel uppvisning med jaktfåglar och hur man använde en pilbåge på effektivaste sättet. Jag och mina vänner valde att följa med på en guidad tur genom en del av slottet, vilket var väl investerad tid. Till exempel fick vi se drottning Annes säng från 1700-talet och porträtt av en annan Anne, nämligen Boleyn som var en av de sex fruar som Henrik VIII avverkade. 

Hur tar man sig till Warwick då? Bästa allmänna kommunikationsmedlet är tåg: du reser Marylebone i London och är framme knappt 1 1/2 timma senare. Beställ i god tid via trainline.com så är det dessutom ganska billigt. Vill man passa på att stanna över natten för att ha ännu mer tid så finns både deras "glamping" då man bor i tjusiga tält med riktig riddarkänsla eller hotell i själva Warwick. Vill man lyxa till det så finns två sviter på slottet där man kan sova som en prins eller prinsessa. Mer info på hemsidan.
 
 
 
 
 
 

Ta mig till havet

Ibland måste man ta en paus från London och under helgen var jag på en liten minisemester. Tog tåget söderut på lördagsmorgonen och landade först i Southampton, hamnstaden där Titanics olycksaliga resa startade för drygt 105 år sedan. Givetvis uppmärksammas detta faktum på en av stadens museum, och jag passade såklart på att besöka det. SeaCity Museum ligger centralt och det är bara en kort promenad till tågstationen. 
 
Utställningen var intressant och vi fick följa ett antal personers öde före och efter Titanic. Några återvände till Southampton, andra fick sin grav i havet. Staden hade bidragit med ett stort antal besättningsmän (och några kvinnor) och drabbades hårt av katastrofen. I ett av de sista rummen kunde man även få höra snuttar från den efterföljande rättegången, och hur det osjunkbara skeppets öde har format dagens säkerhetstänk. Vissa delar var även interaktiva på ett sätt som intresserar alla åldrar; kul på samma gång som man lärde sig något. Bland annat fanns en mannick som simulerade kolskotting, och det var rejält svårt och jobbigt att hålla trycket uppe!
 
Southampton bjöd även på shoppingmöjligheter och en trevlig lunch. Det finns mycket att se förutom det nämnda museet, och jag önskar att vi hade haft mer tid att kolla runt. Skulle till exempel gärna ha följt den självguidade promenaden runt de medeltida tornen och stadens lika gamla försvarsmur - det finns skyltar uppsatta som berättar och förklarar historien. Så finns ju Tudor House & Garden, som den här historiefantasten inte hann se, så jag behöver nog åka tillbaks snart!
 
Efter Southampton besökte jag en kompis i en typisk engelsk by, med en fantastisk pub och tillhörande butik och vi hade en trevlig, väldigt lokal kväll. På söndagen åkte vi genom New Forest, där de berömda hästarna med samma namn går lösa och betar, halvvilda i stora flockar. Vackert och fascinerade! I Lymington stannade vi för en promenad längst Seawall, där man ser ut mot Isle of Wight, innan vi tog en tur på den hemtrevliga stadens shoppinggator. Hit behöver jag verkligen återvända med mer tid i bagaget! 
 
Det är enkelt att ta sig till Southampton; 1 1/2 timme med tåg från London Waterloo och du är där. Vill du åka till Lymington kan du åka ett stopp längre till Brockenhurst och byta tåg på den lilla stationen. Är du sugen på Isle of Wight så går det båtar både från Southampton och Lymington. Hästarna hittar du lite här och var i New Forest!
 
 
 
De röda prickarna visar var döda besättningsmän på Titanic hade bott - många kom från Southampton
 
 
 
Den lilla staden Lymington har charmiga små gator med butiker och matställen